En kväll med rödvin

....kanske lite öl.

Så här kommer det att bli, vi två mot er andra. Vi två mot resten eftersom ni envisas med att sprida er runtom i Sverige. Vi har kommit fram till att ert liv inte kommer att bli så rikt som de skulle kunna bli om ni hade bott kvar i Linköping och faktiskt umgåtts med oss regelbundet. (Läs: oavsett vad ni säger är vår definition på regelbundet bo i samma stad). (Sam)tidigt undrar vi vad vi gjort fel? Eller egentligen inte, vi är ju skapligt felfria. Vi är mer nyfikna på om vi valt fel deo, parfym eller dusch creme eftersom det inte alls är fel på oss som personer så antar vi sjävklart att det är vår doft som ni finner frånstötande.

...några minuter senare....
Det är inte oss det är fel på. Vad är det för fel på er? Hur luktar ni egentligen som inte kan attrathera en man (eller kvinna för den delen för att vara accepterande människor mot oss med olika läggning) på hemmaplan? Alltså Linköping. Vi ställer oss lite undrande till om ni verkligen sonderat hela Linköpings terräng vad gäller både pojkar och män (kvinnor och brudar). Vi tycker om Herreby, men han kandiderar faktiskt till utelistan när han tar vår Princess ifrån oss. Det kommer att krävas mycket fjäsk (Läs: godsaker enligt vår uppfattning).

Plupp: När kommer du hem?! Du har varit borta en stund nu, men är det inte dags att komma hem nu? För att bibehålla balansen så borde det rimligtvis vara dags för dig att komma hem igen nu när Princess yrar iväg till Herreby. (Misstolka oss rätt Princess, vi är glada för din skull och vi tror att det kommer att gå mycket bra för er, vi tycker bara att det är tråkigt att fredagsmyset har reducerats till bara oss två. Även om vi har väldigt trevligt i varandras sällskap.) Så tillbaka till Plupp, dags att komma hem nu. Vi saknar dig.

Alfons: Vi har inte glömt dig. Vi accepterar bara att du flyttat på grund av jobbet. Tack vare kommer vi aldrig att skriva =).

Princess: Självklart är vi glad för din skull egentligen. Tanken på att vi ska umgås utan dig känns ännu så länge lite främmande för oss. Utan dig så hade vi garanterat inte suttit här idag och skrivit detta. Så är det bara (hade Selma skrivit hade det stått liksom istället för bara). Men nu är vi två. Relationer brukar må bäst när det bara är två inblandade. Som ni alla kanske vet, "ju fler kockar desto sämre soppa". Men så har det inte varit i vårt fall, Princess lagar god soppa oavsett hur många vi är. Vi behöver många kockar, även om vi borde kunna fixa en schyst soppa medan jag tittar på när Sam tillagar soppan.

Vi kan säkert verka lätt förvirrade, själva skulle vi säga påverkade av livets goda drycker, men vi tror att det kommer att gå jättebra för er alla. Inklusive oss själva.

För att bygga upp våra argument tog vi även kontakt med Saidas dotter, Siv-Gun och hon har faktiskt spått framtiden för oss alla.
Detta är en 3-5 års plan: (Vi ber om ursäkt för att hon inte var helt tydligt med allas framtid, det var tydligen vissa störningar över GSM-nätet.)

Plupp: Du kommer att hitta hem så småningom. Vad hem är vet ännu bara Sam och Selma.

Princess: Framtiden är ännu lite oviss. Du väntar på ett tecken vad du ska göra, men förmodligen kommer små saker betyda väldigt mycket efter ca 9 månader. Siv-Gun ser även guld.

Sam: Fyra hjul kommer att göra din lycka hälsar Siv-Gun.

Alfons. Sexton ben kommer att bli din lycka, även om de kommer att variera till antalet med regelbundna intervall.

Selma: "Din ångest är som en risig skog....". Ha tålamod och våga tro på framtiden.

Peace.
- Sam och Selma